Varför är det så svårt att vara godhjärtad och snäll?

Har ni tänkt på hur svårt det är att vara snäll och kärleksfull, och hur mycket lättare det är att vara irriterad, sur och arg? Varför är det så? Det här är något jag och Philippa funderar en hel del på. En av de saker som blir väldigt tydlig när man praktiserar meditation är hur mycket negativa känslor vi bär på. Och hur svårt det är att inte ge utlopp för dem. När vi ser och accepterar känslorna, blir det med ens lättare att vara positiv och omtänksam. Men vi faller ändå ständigt tillbaka i ovanan att reagera negativt på saker och människor i vår omgivning. Hur ska vi hantera det här? Läs mer om ämnet här under. Och i slutet av inlägget kommer information om vår sommaryoga. Det får du inte missa!

rejection.jpg

Varför är det så svårt att vara positiv, glad och godhjärtad? Det här funderade jag på tidigare idag när jag var ute på en löptur. Jag lyssnade på en ljudbok av en tidigare missbrukare och numera meditationslärare. Han pratade om just det här, varför det är så svårt att agera kärleksfullt. Ett centralt begrepp inom buddhismen är ”medveten närvaro” (mindfulness), dvs. förmågan att vara medveten i nuet och se vår inre reaktion utan att nödvändigtvis behöva reagera utåt. Meditationsläraren menade att det är en sak att vi upplever vrede eller sorg inom oss, men det är något helt annat att rikta den känslan utåt till våra medmänniskor. Att bryta vanan att reagera blint på våra känslor är inte bara svårt, ibland känns det omöjligt. Men genom att träna på att vara medveten i ens dagliga sysslor kan man med tiden bli bättre på att notera när man är irriterad eller arg. Det svåra är att välja att vara vänlig och kärleksfull i stället.

Här kan det vara viktigt att påpeka att vi alla bär på ett ego som vi identifierar oss med. Vi luras att tro att vi är vårt egot och att alla känslor som egot framkallar är sanna. Men vi är mer än vårt ego. Bakom egot finns ett medvetande, ett riktigt jag som kan observera och iaktta egot och allt drama det skapar. Genom att förstå detta – att jag inte är arg när jag upplever vrede, utan att det finns en känsla som upplevs som vrede men som snart försvinner om vi struntar i den – så kan vi bryta vanemönstret att blint reagera utåt. Men då återstår frågan; Varför är det så svårt att vara snäll? Även om vi ser att det finns ilska inom oss och vi förstår att det är egot som skapar ilskan och att vi inte behöver identifiera oss, så är det ändå så svårt att inte fortsätta att vara arg. Varför väljer vi inte att bara vara glada och snälla då? Jo, när vi uppfylls av exempelvis ilska mot någon annan och om vi plötsligt kommer på att vi faktiskt inte behöver vara arg, då påminns vi samtidigt om hur negativa vi är. Och vips så sker en ny reaktion, vi känner en motvilja som återigen skapats i egot. Det är alltså inte bara en reaktion som sker, ibland är det otaliga. Och om vi ser den första reaktionen och inte faller i fällan den gången men sedan reagerar på nästa, då har vi återigen förlorat mot egot och skapar ny olycka inom oss.

Buddha brukade jämföra hur ilska och vrede mot andra med att vi kastar gödande kol. Det gör fruktansvärt ont för den som träffas av kolet, men samtidigt bränner vi oss själva när vi kastar det. Kom ihåg det nästa gång du är arg eller elak, du skadar dig själva lika mycket som den du riktar det mot.

Ett tips om det känns övermäktigt när du uppfylls av en negativ känsla är att fokusera på din andning. Andningen är automatisk och fungerar som en brygga mellan ditt medvetna och omedvetna. När du blir arg så ökar till exempel andningsfrekvensen direkt. Därför fungerar den utmärkt som objekt att koncentrera sig på vid humörsvängningar. Genom att observera hur luften passerar in och ut genom näsborrarna, utan att försöka reglera andningen (att alltså inte styra andningen, utan att bara låta den ske naturligt), använder du din energi och ditt fokus på något annat än din negativa känsla. Och innan du vet ordet av det så är känslan borta. Ingenting är nämligen bestående och förr eller senare förändras allt. Det gäller även ilska, hur djup och skoningslös den än är. Och plötsligt är det också mkt lättare att sprida positiv energi, glädje och kärlek. Jag hoppas att ni får möjlighet att experimentera lite med det här och kanske se att vi inte behöver vara slavar för våra känslor. Vi har en möjlighet att kontrollera hur vi agerar och har därmed också ett ansvar mot våra medmänniskor. Och om du försöker att ta ditt ansvar kommer du snart inspirera andra att göra samma sak. Lycka till!

…………

Ljudboken jag nämnde heter ”One Breath, Twelve Steps” och finns bl a på Audible. Den är skriven och uppläst av Kevin Griffin som är mångårig missbrukare och meditationslärare. Boken är en jämförelse av Anonyma alkoholisters 12 steg och den åttafaldiga vägen inom Buddhism. Griffin lotsar oss genom stegen och visar hur lika de två strategierna är för att hantera och frigöra oss från beroende, vanor och lidande. Den här boken rekommenderas till alla, missbrukare som icke-missbrukare.

………….

Ni har väl koll på att vi har Yoga-klasser varje måndag och torsdag kl 09:00 hos oss, på Asphyttan Metta House? Det är drop-in klasser som bara kostar 30 kr/lektion (för att täcka lokalhyra) och som antingen är på vår kaféveranda i fint väder eller i Asphyttans Bygdegård om det regnar. Leder klasserna gör jag och Philippa och stilen är grundläggande Hatha-yoga som passar såväl för nybörjare som lite mer erfarna. Yoga är för alla och du behöver inte vara orolig om du inte testat det förr. Visst kan det vara utmanande ibland men yoga handlar inte om att prestation eller att vinna. Vi är alla unika och har olika förutsättningar. Alla gör så gott de kan och det är fullständigt tillräckligt. Hoppas vi ses!

/Simon